här finns det inga brustna hjärtan
ni vet när kärleken står mitt framför ögonen på en, och man helst av allt vill knyta ett snöre runt den och dra den ännu närmare, för att sedan aldrig släppa taget. fast man innerst inne vet att förr eller senare så kommer luften mellan er bli så tjock att snöret till sist inte kommer orka längre, utan brytas och falla till maken.
frågan är bara när?
och, är det värt de?
då blundar man för en liten stund.
om kärleken fortfarande står där när man öppnar ögonen igen, precis lika vacker som alltid, och om man får tillbaka sitt fåniga leende.. kalla mig dum men då tycker iallafall jag att det är värt de, oavsett.
fast det förstås, allt som borde krävas är ju bara tanken av honom
Kommentarer
Postat av: ida
din blogg är så himlans fin jessica!!
kom gärna över någon dag så fixar vi din bloggis-header <3
Trackback
